MQ.blogg.se

Lotta Björe kommer till våran ridskola en gång per termin och har träningar för alla som rider i hoppgrupperna på fredagar.
Hon är helt fantastisk att rida för. Hon är pedagogisk, peppande, och man lär sig så himla mycket.
Lotta har som vana att klämma in så många hinder hon kan i vårt lilla 20x40 ridhus. Det är mycket Lydnad när hon kommer. Hoppa kan dom, men det är imellan hindrena som vi måste nöta.
Kezo hade stått nästan hela veckan eftersom att det var teorivecka i samband med att hon kom, så vi kan väl med underdrift säga att han var pigg.
Men jag kände mig väldigt fokuserad och bra i min ridning så träningen gick så bra som den kunde. Kezo var vild och tyckte att det var väldigt roligt, men jag var lugn och mjuk så tillslut så löd han min minsta vink.
Vi tränade på att hoppa utan stigbyglar oxå - väldigt nyttigt.
Det är sådant man aldrig tänker på att öva på, men det händer ju då och då att man tappar stigbyglarna på tävling, och då kan det vara bra att känna att man har balansen i sprången och rida på som vanligt.

Mycket bra träning och fick massor av beröm från Lotta. Fick mig att hitta massor med knappar på kezo!

 

Hufvudsta kom ju efter andra omgången i allsvenskan, till final. Verkligen jätteroligt eftersom att vi är ett av de två (?) lagen som bara har med ridskolehästar.
Jag och Kezo var sist ut i vanlig ordning, Framridningen var så liten att man inte fick galoppera där, vilket jag tyckte var ett väldigt märkligt upplägg men jaja, det var bara att köra. Tur att jag har en häst som lätt kommer igång. Framhoppningen gick galant. Jag brukar alltid klanta mig där för att jag tänker så mycket, men denna gång gick det väldigt bra. För första gången gick jag in på banan och kände mig kolugn. Rundan blev bra och rytmisk och jag hade en trevlig känsla hela banan. Vi fick två nedslag, vilket ett var mitt fel och ett var Kezos. Hade han lite högerställd på sista hindret och då petar han lätt. En tionde placering av fjorton, inte kanon men vi alla red bra och kunde åka hem med huvudet högt och vara stolta över våra insatser!

Känns som en väldigt bra erfarenhet för mig, att jag fick prova på att tävla med lite mer press än i vanligt fall, och känna att det inte rubbade tävlingsnerverna!

 

Nästa gång jag tävlar Kezo då ska han banne mig vara rakställd hela tiden!